Nå toppen med cirkulär ekonomi – Finlands vägkarta för cirkulär ekonomi 2016–2023
Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra gav ut 2016 i samarbete med olika intressentgrupper en vägkarta för cirkulär ekonomi i Finland Kierrolla kärkeen – Suomen tiekartta kiertotalouteen 2016–2023. Vägkartan definierar mål och åtgärder för fem fokusområden:
- ett hållbart matsystem
- skogsbaserade kretslopp
- tekniska kretslopp
- transporter och logistik
- gemensamma åtgärder.
Kritisk övergång – Finlands vägkarta för cirkulär ekonomi 2.0
Vägkartan uppdaterades 2019, då Kritisk övergång – Finlands vägkarta för cirkulär ekonomi 2.0 gavs ut. Enligt vägkartan kan man sammanfatta genomförandet av cirkulär ekonomi i Finland i uppfyllandet av fyra strategiska mål vilka genomsyrar hela vårt samhälle:
1. Grunden för konkurrenskraft och livskraft förnyas
Vårt mål är att utveckla ekonomin så att lösningar inom den cirkulära ekonomin sätts i centrum för konkurrenskraft och ekonomins tillväxtstrategi i Finland. Den cirkulära ekonomin kan ge Finland ett årligt mervärde på flera miljarder euro samt förbättra våra företags konkurrenskraft på den globala marknaden och skapa upp till tiotusentals nya arbetstillfällen.
Målet om att uppnå en koldioxidneutral cirkulär ekonomi har skapat en marknad som växer allra snabbast i hela världen: i världen behövs investeringar på 90 biljoner dollar före 2030 för att målen i Parisavtalet ska kunna uppnås (We Mean Business Coalition, 2016).
2. Man övergår till koldioxidsnål energi
I en cirkulär ekonomi behövs fortfarande energi för att producera välfärd. Den ska vara hållbart producerad, förnybar och kolldioxidsnål. Dessutom ska man kunna främja effektiv användning av energi. För att utveckling av den cirkulära ekonomin ska vara möjlig och för att vi ska kunna stoppa den globala uppvärmningen vid 1,5 grader, borde Finland överväga en höjning av ambitionsnivån såväl i den nationella som i Europeiska unionens klimat- och energipolitik.
3. Inställningen till naturresurser är att de är begränsade
Bearbetning av naturresurser och material samt tillverkning av produkter utgör en betydande del av globala klimatutsläpp. Den finländska konsumtionen och produktionen kan inte längre utgå från obegränsad användning av naturresurser, utan det behövs cirkulär ekonomi för att vi ska kunna uppnå en hållbar nivå och klimatmålen i Parisavtalet.
Centrala metoder är att få material i kretslopp om och om igen, produkternas materialeffektivitet och införande av den cirkulära ekonomins affärsmodeller. Cirkulär ekonomi har en central roll då man löser utmaningar som gäller naturresursernas knapphet, såsom utmaningar som gäller tillgången till jordartsmetaller.
Användningen och bearbetningen av naturresurser samt tillverkning av produkter orsakar miljökonsekvenser i olika länder och världsdelar. I Finland ska man uppmärksamma hur man allra mest kan minska industrins negativa miljökonsekvenser med investeringar och på vilket håll av världen de ska göras.
4. Drivkraft till förändring av beslut i vardagen
Ekonomins spel tar oss inte med språng till nästa nivå av cirkulär ekonomi utan de val som vi alla gör i vardagen. Nästan uppemot 70 procent av klimatutsläppen i Finland gäller boende, transporter och mat. För närvarande skulle finländarnas livsstil förutsätta naturresurser som motsvarar nästan fyra jordklot.
Genom att utnyttja existerande hållbara lösningar skulle vi kunna minska våra utsläpp i vardagen med upp till 37 procent, då utgångsnivån är utsläppsnivån år 2010. Detta skulle kunna genomföras enkelt så att inte så många skulle uppleva att de måste avstå från något, utan snarare att de får fördelar i sin vardag.
Vi måsta ha som mål att halvera koldioxidavtrycket till år 2030 från nivån för 2010, vilket har föreslagits i Statsrådets redogörelse om en klimatpolitisk plan på medellång sikt (2017). Det förutsätter av oss en ny slags inställning till ägande, såväl kulturellt och skattemässigt som med tanke på inkomstfördelning. Alla borde ha möjligheten att inte äga.